Fransar är något alldeles magiskt fina vare sig de sitter på lampor, möbler, gardiner eller klänningar. Oemotståndliga att drar fingrarna igenom är de.... Jag skulle kunna gå runt en halv dag här och fingra på fransar om jag ville, det finns ett antal av dem.
Min vana trogen så står det en vissen blombukett på en bänk i matsalen, så här års när det inte finns något att plocka i trädgården så får köpeblommorna stå kvar så länge det bara går. De är ju också nästan som vackrast i det här lite melankoliska halvt insomnande stadiet.
S:t Paulian skyltar inte med sin skönhet direkt, man får lyfta på henne om man ska få se den vackra röda undersidan på bladen. Orkar man inte lyfta så kan man bara blunda och smeka bladen med fingertopparna, det är fint det med och alldeles gratis.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?