söndag 25 september 2016

Glada ansikten


Trädgården är fortfarande full med glada ansikten, min främsta men nu tyvärr lite missköta vårfavorit penseén fortsätter att bjuda på hopp och kärlek.


Och mina trögstartade dahlior lever nu livets glada dagar tillsammans med några andra tappra höstvarelser....


Vilken trött och sur barnmorska som helst blir glad och uppiggad av dessa fina.

lördag 24 september 2016

När de tar över


De tar över ibland och jag låter dem hållas alldeles för gärna....det är ju så gulligt med en katt som trycker ner hela huvudet i en tillbringare....



...och en höna som tar sig en promenad på övervåningen. Det var precis ett sådant hem som jag drömde om när jag var liten. Sen får man vara tacksam att hönan gödslar parkettgolvet och inte mattan och att det var vatten i kannan som vältes och inte saft.  


I trädgården kommer det nya hallon och stockrosorna slå snart ut...

fredag 23 september 2016

Fredagsblomst



I botten på vasen anar man en glasklump med små hål i, vet inte vad det heter men den funkar som en oasis och stöttar blommornas små fötter.  I alla fall, äntligen har jag hittat en vas som den passar i, dessutom en rund, färgad bollvas för 30 kr, det kan inte bli så mycket mer rätt. Mycket nöjd att jag inte har rensat ut min glasoasis i någon städ och släng orgie.


Om jag kunde trolla så skulle jag bara göra bollvasen lite större, så hundra nöjd är jag inte. Jakten på den perfekta blomvasen fortsätter alltså.


Men en perfekt, PERFEKT, tavla fyndade jag igår. Jag har ju inget hav runt hörnet så jag får omge mig med hav här hemma istället och just det här havet har en himmel som går lite åt lavendel alltså i perfekt ton till väggen i matsalen. Oh så nöjd man kan vara över en sån liten petitess, "molnen matchar tapeten". Men det gäller att finna glädjen i det lilla, då blir det mycket roligare ofta.

torsdag 22 september 2016

Juanita


50% på allt står det på dörren när jag kliver in på loppisen. Klart man blir lite galen, plockar och vänder på allt. Inte mindre än fyra tavlor kommer jag hem med, finast var den här. Juanita, ful men vacker i själen står det på baksidan. Jag tycker hon är vacker på utsidan med.


Nya lampskärmar till lampetterna hittade jag också, istället för de där vita tråkiga som följde med när jag köpte dem. Nu när det är mörkt ramar de in älgen med ett varmt mörkrosa sken som en lägereld i skogen fast bättre. 

onsdag 21 september 2016

Ett skogsfynd


I våras när vitsipporna stod i blom gick jag en promenad i skogen tillsammans med min man, vi följde en slinga tror det var fem km spåret, det röda. Någonstans på vägen passerade vi en björk som dött och tappat delar av sin bark. Mitt på spåret låg en stor barkbit märkt med rödfärgen.


Ett perfekt skogsfynd som jag absolut inte kunde låta ligga kvar och skräpa.


Att barkbiten sedan fick ligga och skräpa hemma hos oss i flera månader är en annan sak...men nu hänger den på väggen, fast bara på prov (jag tog första bästa lediga spik). Och nu behöver jag förhoppningsvis aldrig mer känna mig vilsen eftersom jag praktiskt taget bor vid den röda markeringen. 

tisdag 20 september 2016

En bra katt städar sig själv.


Små skrymslen man kan gömma sig i för en riktigt lång skön vila, det är topp. För det mesta ligger han mitt på golvet och sover på rygg som en slarvig hög smutstvätt men ibland är det ordning.


 Det är tidigt på morgonen, alla har gått och jag som redan gjort min plikt i tio hårda timmar borde skynda mig i säng men ibland är man alldeles för trött för att ens gå och lägga sig och klappa katt är nästan hypnotiskt rogivande.


Svärmor sträcker sig nyfiket upp mot havet, snart är hon där.


Sängen var det ja....

måndag 19 september 2016

Rött ljus


Tänkte spara solrosorna till bistra vinterdagar och muntra upp småfåglarna med något riktigt gott, men jag hann knappt vända ryggen till så var de där och moffade i sig. 


Nu ett par dagar efter de här bilderna ser det ut som de har haft ett riktigt fylleslag och kastat frön och blad omkring sig. Hoppas det smakade, i vinter får de bli vanliga butiksfrön och talgbollar.


Något som jag alltid håller utkik efter på loppisar är röda ljuslyktor, älskar de flammande röda ljuset de ger och nu har det äntligen blivit lagom mörkt för att kunna tända dem till middagen. Klockan sju är ett perfekt klockslag för mörkrets inbrott, precis så borde vara året om. Det slösas något ohyggligt med ljuset på sommaren och snart får vi betala för det med mörkt redan klockan tre. Inte bra. Fast å andra sidan kan man tända sina fina ljus ännu tidigare då......och tröstäta pepparkakor.

söndag 18 september 2016

Pumpatider


I våras satte jag massor av pumpafrön, stora halloweenpumpor och hoppades på en jätteskörd. Men det verkar inte bli mer än kanske fem halvstora pumpor.....jag har nog inte gödslat och vattnat som jag borde. Solrosorna fick all min uppmärksamhet.


Skärpning till nästa år!
 Då ska jag dessutom odla dekorationspumpor de kanske inte är lika hungriga och krävande som sina storvuxna kusiner. Så i år får det bli köpepumpor, vackra som små skulpturer, dock lite förrädiska då de kan ruttna inifrån och helt plötsligt släppa ifrån sig en stor pöl. Inte så kul om de står på ett fint träbord (jag har fortfarande märken kvar från en ovanligt nödig pumpa).   

fredag 16 september 2016

Fredagsstäd


Fredagsstäd och dammsugning inte så värst upphetsande...


Inte ens en sprillans ny t-shirt gör det roligare, fast det är ju så skönt när det väl är gjort.


Tidningen måste man ju förstås läsa annars är det ingen mening att ha en prenumeration. Jag tar en paus och drömmer mig bort lite, det måste man också göra ibland (minst lika ofta som man dammsuger).


Jag och Jude, närmare varandra än så här kommer vi nog aldrig varandra. 


Mitt liv är här hos dammsugaren och fredgasplocket, hans där borta på andra sidan havet bland champagne och premiärer. Lika så bra, jag föredrar ändå öl. 

torsdag 15 september 2016

Ölstaket


Jag begriper inte hur ett enda litet träd kan göra så många barn. Vi har plockar och kokat och ätit och frusit in. Ändå finns det ungefär en miljon plommon kvar.


Som små rara lilaröda ägg.


Jag älskar hur den här Mårbackapelargonen intagit den trasiga plåtlyktan och det blir bara finare och finare. Ett lyckat misstag som bevisar att det är bra att inte städa för nog. 


Idag har jag legat på knä och begravt ölflaskor i flera timmar, jag gillar inramningar i trädgården och gillar även att använda mig av sådant som egentligen bara är skräp. Vi har sparat ölflaskor hela sommaren och får nog fortsätta ett tag till, knappt halvvägs har jag kommit med mitt lilla ölstaket. Med nytt grus och något grönt i rabatten bakom så blir det nog fint eller åtminstone intressant och det kan väl duga det med.