Ljummiga vårkvällar

Kvällarna är så ljusa nu och hela långa vintermörkret känns värt att uthärda för att få uppleva detta.

Vårhimmel i hönshusfönstret.

 Här kan man sitta i lä och sol med sitt kaffe och vänta på att något ska titta upp ur krukorna, minns inte vad men någon sorts lökblomma. 

Någon fyllde två år idag och fick presenter förstås. 

Ett kattklättertorn, det minst fula jag kunde hitta (det finns verkligen hiskeliga kattgrejer där ute). För säkerhetsskull så lät vi mården ligga där en stund så att det skulle lukta riktigt göttit. Nu sover han gott i sitt torn, min lilla kompis Åke. 

Extra allt

Det finns inget som piggar upp så mycket som färger, den segaste dag lyfter genast med en glad klänning och ett fång lysande tulpaner. 

Om klänningen hänger bortglömd längst inne i garderoben och tulpanerna, sådana där dubbla, extra fina bara kostar 29 kr för en lagom bunt så blir det förstås ännu bättre. Och färgkombinationen rosa-orange och vinröd den gör väl vem som helst lycklig? 

Lyxfru

Ja, jag är en lyxfru. Inte på heltid, jag har ett jobb men jag jobbar bara nattskift och inte mer än 65%. De återstående 35% är jag lyxfru. Vilket innebär mest hemmafrugöra men också sånt som att stå i trädgården och gräva en vanlig tisdag eller gå på bio med påsklovslediga barn. Och precis den här årstiden så känns det extra lyxigt.

I höstas planterade jag om en murgröna vid hönsgården och den ser faktiskt ut att ha överlevt både vintern och flytten. Fattas bara! Den växer ju mitt i en gödselstack. Hoppas bara att den smakar illa så att hönorna inte knaprar i sig den. Klängerväxter är nog det finaste man kan ha i en trädgård. Mera sånt.

Om jag känner mig ensam när familjen är ute i den stora världen? Nej. Jag älskar att vara ensam hemma, lika mycket som jag älskar när alla kommer hem igen. Och om jag känner för sällskap så skrapar jag bara ihop lite matrester och går ut till mina kompisar i hönshuset. 

Kökstjänst och snarkande hönor

Min stackars hortensia stod i det soligaste fönstret i morse och höll på att få solsting. Nu har den återupplivats och flyttat in i köket istället. Den är redan mycket piggare och hjälper mig att hålla humöret uppe när jag slavar vid diskbänken. Påsklov är härligt på många sätt men det är en evig kökstjänst även om man lyckas tjata till sig hjälp av barnen. 

Min bästa stund idag var den precis efter lunchen ute vid stenmuren, när vi drack vårt kaffe och hönorna kom trippande och la sig och sov i en hög bredvid oss. De älskar att solbada och en av de sov så gott att hon snarkade. Hönor (i alla fall mina) visslar ibland i sömnen och jag inbillar mig att det är så en höna låter när hon sover gott och snarkar. Det ska jag ta med mig och tänka på när jag somnar ikväll, snarkande hönor och solsken.   

Fyra små björnar

- Vad betyder egoistisk mamma? 

Jo eeh, om jag till exempel har en godispåse och äter upp allt själv utan att bjuda, då är jag en egoist. 

Några timmar senare står jag i köket med en godispåse i handen, på botten ligger fyra sega nallar. Försiktigt, försiktigt så att ingen ska höra att det prasslar plockar jag upp dem en efter en. Egoist? Jag? Nej, när vuxna gör så här är det av omtanke, barn mår inte bra av för mycket blodsockersvängningar. Själv mår jag alldeles utmärkt, fyra små björnar och jag, alldeles ensamma i köket. Efter en stund var det bara jag kvar.   

Damma med tuppsvansen

Ägnade halva dagen åt att påskstäda trädgården tillsammans med man, barn, katt och hönor. Om man bara kunde dressera hönorna så skulle de lätt kunna kratta igenom alla gräsmattor på ett par timmar, de är fenomenala på att krafsa runt men sprätter tyvärr det mesta åt fel håll. Sen blev det lite inomhuspiff innan påskharen kom på besök. Faktiskt så fungerar påskriset/tuppsvansen utmärkt att damma lite snabbt med när det är panik. 

En riktig god och glad påsk önskar vi er!

Kycklingris

Nä man måste ju faktiskt inte ha fjädrar i alla risknippen kom jag underfund med och klädde det nya påskriset med ägg och kycklingar. Jag spara mina risknippen på vinden och återanvänder dem så länge de är snygga.

Kycklingarna slängde jag bara upp huller om buller, påsken är kort så det måste gå fort när pyntet ska fram.

I morgon har det lovats sol, då ska jag dricka mitt förmiddagskaffe ute tillsammans med hönsen och känna livet i mig. I påskpresent ska de få en hel burk majs, är det påsk så är det.

Fransoser

Tio långa smala fransoser har flyttat in hos oss.

I påskpresent till mig själv köpte jag franska tulpaner idag, lika tjusiga som det låter. Fuktdropparna från blomsteraffärens dusch på blomhuvudena gjorde mig lycklig...

Och för att kunna njuta av tulpanerna maximalt så får de följa med mig runt i huset. Här läser vi till exempel Stalker av paret Kepler på glasverandan, så spännande att jag glömmer alla mina måsten och borde och bara läser "ett kapitel till" hela tiden. Jag ser redan fram emot att dricka påskkaffe ihop imorgon (vad nu påskkaffe är? Vet inte men det låter gott).

Påskhönor

Både jag och hönorna längtar efter vår och gröna gräsmattor att tassa barfota över. Men nu känns det som att de är inom räckhåll, några veckor till bara... Snart är det dessutom dax att börja så frön, jag tänkte driva upp hundratals plantor av grönkål och pumpor och sen låta de invadera trädgården fullständigt. Förra sommaren blev det en usel pumpskörd så jag hoppas på revansch. Vill så gärna ha ett eget pumpberg att klättra på i höst. I väntan på våren så bjuder jag på  smaskiga matrester och de på fina små rosa ägg. Vi roar oss så gott vi kan. 

En påskbjörk

Vaknade upp till stora snöflingor som föll utanför fönstret, inte så vårigt men inne har vi i alla fall vår. Julbjörken har fått hänga med och har nu blivit en påskbjörk, klädd med rosa och gula (förstås) fjädrar. Jag borde väl ha ett ris med fjädrar från mina egna hönor, får se om jag hinner knåpa ihop det.

Ett träd fyllt med rosa och gula fåglar gick förstås inte att låta bli.  

Jag tror att mer än hälften av fjädrarna blev avlivade innan de kom upp i riset. Hoppas de får vila i frid på sina grenar nu. 

Påskfärger

Rosa och gult är min absoluta favoritfärgkombination, den ger mig alltid hjärtklappning. Men hela påskfärgskalan är mina färger, min garderob påminner vid en snabb titt om ett gigantiskt påskris. 

Så hurra för påsk!  

Tulpaner som står med en fot i graven är också fantastiska.

 Perfekta grötlunchkompisar.  

Just det här gänget var ovanligt obscena till och med för att vara tulpaner.

Ingen kan liksom undgå att se deras könsdelar. 

Ett litet russ i vardagsrummet!

Den fanns kvar!

 Tavlan som jag ville ha men lät bli att köpa eftersom man inte kan köpa allt man vill ha... 

Inte på en gång i alla fall. 

Alltså stod det skrivet i stjärnorna att just jag skulle ha tavlan eftersom den fanns kvar och då bör man ju lyda eller hur...?

Vardagsrummet fick sig en ommöblering för ett tag sedan och nu "behövs" det nya tavlor. Men så bra då att jag har passat på att fynda. Den konstiga bokhögen är en fåtölj som håller på att kläs om. 

En liten pöjk

Den här lilla gossen anno 1953 kunde jag bara inte låta bli att köpa med mig hem vid dagens loppisbesök. Kanske för att han påminner om två av mina egna barn...och sen var det en liten ponnytavla som jag också ville ha men lämnade kvar. Hoppas den hänger kvar om jag händelsevis råkar svänga förbi imorgon, i så fall är det ett tecken.  

Planen var en tavelvägg i vardagsrummet men just natt ska jag sova med honom hängande ovanför mig. Hoppas det går bra, han ser snäll ut men man vet ju aldrig.... 

Återupplivning

Idag hade jag planerat att tapetsera men fick istället för mig att dra om elen i en gammal taklampa som jag fick för ett par tre år sedan. Saker blir bäst gjorda på inspiration så lampan fick det bli... 

När vi var i Stockholm på sportlovet gick vi in i en mysig men svindyr lamp/möbel affär, där satt en dam och drog om elen i gamla lampor. Hon inspirerade mig med sin käcka attityd 

-Äsch det är väl inte nå svårt att fixa elen i gamla lampor man byter ju bara ut kablarna... 

Ja vi får väl se om jag lyckas med återupplivningen.

Med jämna mellanrum hörs ett chipsaktigt smaskande från matbordet, det är katten som inte kan låta bli att smaka på mina vissna tulpaner. Just när de är som finast :(

Jagar min svans

Jag är ledig alltså städar jag.

 Det känns som mitt mantra och livsmål, ja egentligen så trivs jag utmärkt men att vara ledig och svassa runt i nattlinnet och städa. Men ju mer jag städar ju fler projekt blir det och tillslut känns det som att det är stökigare än innan jag började städa....

Det är ett evighetsprojekt, som att jag sin svans.

Men rast måste man förstås unna sig, helst här i soffan med en bok och en hög mackor. 

Vi vilar tillsammans, fast med lite mellanrum. Jag vill ha min katt på magen men det vill inte han, klappa går bra men där går gränsen. Enda gången han vill krypa upp hos mig är mitt i natten när jag sover som bäst, då smyger han upp i sängen lägger sig på min bröstkorg och spinner uppfordrande. Självklart passar jag på att umgås, en får ju passa på när en föräras.... 

Vem roar vem?

Jag känner sånt ansvar för mina djur och ibland får jag ångest för att de kanske har tråkigt. Hönor är smartare än man tror och om man är smart kan man nog också bli uttråkad....

Men mat gillar de och att få komma ut ur hönshagen och sprätta runt på tomten. Så då förenar vi nytta med nöje om jag får jaga dem med kameran medan de äter och rymmer åt olika håll. Sen tar en jäkla tid att locka/valla alla tillbaka in i tryggheten i hönshagen. 

Idag är jag snäll

Idag har jag varit extra snäll mot de tappraste krukväxter jag någonsin haft. Svärmorstunga. Det kostar ju faktiskt en slant att köpa nytt så varför inte vårda det man har...

Ny jord och ny kruka för halva plantan, imorgon tar jag hand om de tre andra jag har. Det blir tre nya krukväxter att hitta plats åt....perfekt lördagspyssel :)  

Middagsångest

 För tillfället håller vi middagsångesten i hyfsad schack med Linas matkasse, jag har provat lite olika matkassar de senaste åren men brukar avsluta abonnemanget efter ett tag. Det känns som att det blir dyrare i längden och tillslut längtar jag efter att själv få bestämma vad vi ska äta till middag. Men just nu känns det underbart att få slippa det valet och att storhandla till fem middagar....dessutom går den här kassen att få för sex personer vilket förstås är ett måste för oss.  

 Nu har jag också dealat bort matlagningen två vardagskvällar i veckan till mina tonåringar, så istället för att svettas i köket kan jag dricka mig svettig på varmt te tillsammans med tulpanerna i vardagsrummet. Underbart att få slippa tänka på mat, släpa hem den den och dessutom få den tillagad, nu fattas det bara att hitta någon som kan mata mig sen är middagsrutinen komplett. Visst ja, någon måste städa också men jag har ju två barn till som kan drillas....  

Vårkvistar

 Om jag hade ett stort, vackert Magnoliaträd skulle jag aldrig någonsin kunna klippa kvistar av det. De är alldeles för vackra.... Möjligtvis att jag skulle kunna tänka mig att palla ett par grenar ifrån någon grannes träd.

Tur är väl att det finns kvistar att köpa, eftersom varken jag eller någon granne har sådan lyx växande i trädgården. En hel stor bunt för 100 kronor, galet billigt! Det ska bli spännande att följa knopparnas utveckling. Jag förväntar mig stårdåd och kommer bli väldigt besviken om inte samtliga knoppar nockar mig. Har jag tur kommer det att blomma i tre rum samtidigt. Ååhh!

Krukblommer

 Egentligen så har snittblommor alldeles för kort livslängd för att vara värda sina pengar men jag köper dem förstås ändå när anda faller på. Krukblommor däremot, de sviker inte i första taget. 

På Ikea hittade jag en fantastisk hortensia nästan gratis,  dessutom i perfekt storlek för pokalen som jag släpade hem från Puerto Rico. Nu har jag så många blombarn att pyssla om att jag knappt hinner med något annat. Och tack och lov så verkar det som att Åke inte gillar någon av dem så jag slipper halvtuggade blommor. :)  

Fredgasfrid

Plockar och städar mig igenom förmiddagen, längst inne i den dammiga garderoben hittar jag lite fredagsfrid. Det blir som ett eget litet rum härinne, lagom stort för att göra ingenting. Perfekt här kan jag gömma mig, dukarna får stanna utanför. De får städa klart.

Kulturlov hos kungen

Vi försökte oss på ett kulturlov mitt i sportlovet, det gick så där.... 

En övernattning i Stockholm och två musiebesök. Fotografiska  med Erik Johanssons Created reality var sevärd, men cafe besöket började och slutade i katastrof för ett av barnen och det tog ett tag att hämta sig från det. Mordernas Livet självt kändes obegriplig, jag avskyr att det ska vara så svårtillgängligt, varför kan ingen förklara på ett enkelt sätt hur verken ska tolkas? Sen kan jag gärna tänka själv. Det bästa med det besöket vara att det var gratis inträde. 

På vägen till Morderna så tajmade vi precis kanonsaluten för lillprinsen. 

21 skott, dagens höjdpunkt :) 

Det är alltid det en minst anar som blir det bästa, och semlan på Vete katten förstås. 

Herre jösses! Tur att man bor i Västerås. 

Och jag gillar att komma hem, till min borg och mina små undersåtar. 

De stora tonårspojkarna hade INTE haft fest när vi var borta, de hade tvättat katten. Nu är han så mjuk och len i pälsen att jag funderar på att duscha med kattschampo i morgon. 

Sudoku för ett helt år eller kanske snarare ett helt liv....

Jag sorterar strumpor och låtsas att jag går på promenad i skogen som är täckt av rimfrost idag. Så vackert och där inne far jag runt bland gamla strumpor....dålig prioritering. Kommer ut lagom tills solen slickat rent alla träd men solen lyser upp mig så skönt att jag förlåter den. Jag får sällskap på promenaden av ett barn, vi köper böcker och fika på stan sen går vi hem och löser den första av 365 stycken. Det kommer att gå åt många kakor framöver...