onsdag 27 januari 2016

Frestelser



Det var länge sedan den gula katten slutade vinka.
 Solcellsbatteriet skramlar löst någonstans inuti när jag skakar på den,
 men jag behåller min katt ändå som så många andra saker bär den på små vardagsminnen och de vill jag verkligen inte göra mig av med. Och rosen, varje gång jag handlar mat blir jag stående en stund i blomhörnan och har en liten överläggning med mig själv, den eller den eller ingen alls. Godishyllan har jag inga problem att gå förbi men blommor vill jag ha varje gång. 







Vass som tusan, rosor påminner om  katter med sina långa vassa taggar. Och även små katter/rosor rivs. 


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Vad tycker du?