Äntligen har jag varit snäll nog för att få köpa tulpaner!
Årets första bukett fick äran att inviga min nya superpokal som jag hittade en på en fantastisk skrotloppis när vi var i Puerto Rico. En gammal dam drev en loppmarknad i ett fullkomligt proppfyllt gammalt hus, jag fick en skymt av badrummet, badkaret var fyllt med metallskrot ända upp till taket! En liten siameskatt med knallblåa ögonen följde jamande efter mig under hela besöket. Jag blev erbjuden att köpa katten men valde tillslut pokalen, men jag hade gärna tagit med mig katten om jag kunnat.
Eftersom tulpanerna än så länge inte gör så mycket väsen av sig så fyller jag ut buketten med tygrosor, de återanvänder jag sen till nästa och nästa och nästa bukett (om jag har lust vill säga). Jag gillar vildvuxna tulpanbuketter och allra vackrast är de precis när de ska till att vissna, ingen dör så vackert som en tulpan. Precis så vill jag också dö, långsamt, elegant och väldigt värdigt.
Men förhoppningsvis har de minst en vecka innan de börjar avlida, de är ju fina i alla åldrar.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?