Gråta hela dagen

I morgon kommer jag nog att gråta hela dagen, inte för att det är något sorgligt som ska hända men ändå.... Åke är nästan en fullvuxen man nu och man får han ju inte vara så i morgon är det dax att kastrera honom. Det kommer säkert inte gå någon nöd på honom men med tanke på hur mycket jag grät när vi skulle kastrera vår kanin för några år sedan så....jag har någon slags känslomässig störning när det kommer till husdjur. Om jag bara kunde få förklara för honom vad som ska hända, fast det är klart då skulle väll HAN få panik ingen man vill väll få testiklarna bortplockade. Men om jag bara kunde få stanna hos honom på djursjukhuset och hålla hans lilla tass så skulle det kännas lite bättre men nu måste jag lämna honom där hela dagen. En hel dag!

Stackars Åke. Stackars mig. Stackars Åkes testiklar som ska hamna på sophögen, dem är det nog mest synd om. Ensamma på sophögen, bortglömda och bortvalda, men de har i alla fall varandra.