måndag 12 november 2012

En födelsedag

 Inte min utan mannens, av någon knäpp anledning så kallar jag honom ibland för tomaten. Inte ofta men då och då.

 Eftersom han ville ha en blåbärspaj istället för tårta så fick ljusen sitta i en tomat istället, pajen blev för såsig och det blev en ganska fin tomat.
 Själva födelsedagen firade vi med en dansföreställning på Dansens hus och sen middag med vänner. Det här med att köpa presenter är en plåga varje år, det är så svårt. Kvällen före hans födelsedag skällde jag på honom för att han inte har någon bra hobby som gör det enkelt att hitta på något. I mitt nästa liv ska jag bli lesbisk, jag tycker ändå att tjejer är snyggare än killar och förhoppningsvis blir det lättare att köpa presenter.

2 kommentarer :

  1. Hahaha,fin födelsedagstomat! ;) Min man är enkel att ge presenter. Han vill (verkligen) inte ha några. I början tyckte jag det var trist och tråkigt men nu efter att i åratal ha gett presenter till barn, svärföräldrar, föräldrar, syskonbarn, grannbarn, kalasbarn, syskon och så vidare i all oändlighet tycker jag det är en sån befrielse att slippa fundera över en iallafall. God mat, kramar och han är nöjd. Så jääääkla skönt!

    SvaraRadera
  2. Tycker också att tomaten är fin. Med tanke på att det är kärlekens frukt (eller var det kärlekens äpple?) finns ju en fantastisk symbolik i din skapelse också.

    SvaraRadera

Vad tycker du?