Sidenband som fladdrar i vinden är fint. Jag gillar inte när det blåser men nu kan jag titta på fladdret och i alla fall tycka att det finns någon nytta med vinden. En gång för länge sen så hade min man en motorcykel, i början var det kul att åka med men man kan ju inte prata så bra med varann så efter ett tag blev det långtråkigt. Sen kom jag på att jag kunde ha på mig en lång, lång tunn sjal som fick fladdra bakom mig, då blev det roligare för det kändes så snyggt och vår skugga kunde bekräfta det. Fast det var ett fasligt gnäll om min sjal för den skymde ena bakspegeln. Tacka vet jag bil då kan man både prata och dricka kaffe, vill jag fladdra lite så kan jag veva ner rutan.
Nu dök det plötsligt upp ett sommarminne, flugor som landar på utsidan av bilrutan dom kan sitta kvar i ganska höga hastigheter. Att sitta i bilen på semestern och titta på en fluga som klamrar sig fast på rutan medans vingarna skakar av fartvinden, det är avkopplande. Sen plötsligt så åker den av, undrar om dom klarar sig eller om dom svimmar och kraschlandar?
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?