En ovanligt platt blomma svävar ovanför matbordet.
En ringblomma, söt som socker.
En tavla in en annan ut, fast jag gillar ju den här med. Tills vidare får den får stå här under bordet lite på avvänjning och kanske hittar vi en ny plats för den. Det är upplyftande att hänga om tavlor men också svårt när någon fin blir över eller hamnar på en dålig plats. Det är som ett långsamt, evigt kretslopp här hos oss och för eller senare är tavlorna tillbaka där de började.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?