Att ha katt är lite som att ha en jobbig lillebror, man får aldrig ha något ifred. Jag skulle ta någon sorts bild med nejlikor i soffan men han bara förstörde så det blev ingenting av det.
Och när han äntligen gav upp så hade jag också gett upp, vad det nu var jag hade tänkt mig för en bild hade jag glömt. Också typiskt småsyskon, man får inte tänka klart. Men nästan ännu värre är det när han jagar spökmöss, osynliga varelser som tycks irritera honom. Som just nu, han far omkring som en osalig ande runt mig och försöker fånga något eller så är han lite stressad för att jag nyss kastade ut en brinnande brödrost genom köksfönstret. Visst jag håller med det stinker, usch....stackars katt och stackars mig! Jag får inte äta rostat bröd till frukost, en livsnödvändighet.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?