Här är några fler av de blommor som jag inte kunde säga nej till, en aprikosrosa ranukel. Det syns inte här men giraffens tunga matchar blommorna exakt.
På matbordet fick primulan stå, den passade ju så bra till duken.
Alltså, att det finns blommor som kan se så oäkta ut och samtidigt så underbara! Jag älskar färgkombon rosa och gult och den lilla tunna vita randen. Förmodligen har jag ganska nyligen avancerat till människohamn i återfödelsekarusellen, jag blir så himla upphetsad av blommor. I min hjärna måste det finnas minnesfragment från en period som bi,fjäril eller någon annan insekt som lever på blommors nektar. Min omedelbara impuls är alltid att jag vill dyka rakt in i blomman och berusa mig, men eftersom jag nu är människa och alldeles för stor så får jag nöja mig med att bara sticka in näsan.
Ranunkel...så himla fina!
SvaraRadera