Slut

Slut på jullovet, slut på mellanmål, lunch, mellanmål, skönt. Men också slut på tillsammans, lugna långa frukostar tillsammans, långa lediga dagar tillsammans. Nu skiljs vi åt varje morgon och var och en går till sitt. Jag är dålig på slut, tycker inte om när något är förbi. Undrar alltid om jag verkligen tog vara på tiden. Fast det är bara inför slutet jag känner så här, när slutet har passerat så anpassar jag mig och ser till att ha något nytt att längta till om så bara efter nästa kopp kaffe. Men att just den här dagen närmar sig slutet gör ingenting för nu längtar jag bara till min säng.
Jag hoppas att den tar emot mig väll ikväll, det här jullovet har jag haft svårt att komma i säng i tid och har sen legat vaken i flera timmar. Det är nackdelen med att jobba natt ibland går det bara inte att somna. Vad gör man då? Lyssnar på andras sovljud och konstiga nattljud, husknak och knäppningar från golven. Spanar efter spöken från sängkanten, funderar på om det är sant att det i nästan alla hem finns en tandborste som ingen känns vid och ändå så står den där. Jag kollade och vi hade två stycken. Vem tillhör dom? Bor det fler här?  Vad fräckt att i så fall ställa tandborstarna så där synligt. Jag ska känna på dom då och då och se om dom används eller kanske inte, vill jag verkligen veta det? Nej, nu tycker jag att det tassar så där konstigt igen. Jag får lägga fram en lapp imorgon, du eller ni som smyger omkring här på nätterna: Köp tofflor! Jag kan inte sova!