Till mackorna (pintjos), mjälla små bläckfiskar. Jag hade en hemsk upplevelse av att äta bläckfisk på en restaurang i Lund för många år sedan. Den bläckfisken var det segaste som jag försökt äta, det gick inte att skära isär bitarna så därför fick jag stoppa jag lite för stora bitar i munnen. När jag sen svalde ner ena halva höll jag kvar den andra halvan mellan tänderna för att bearbetade den lite till. Men så fort jag släppte greppet om den delen som var kvar i munnen så åkte den i raketfart ner i magen eftersom bitarna fortfarande satt ihop. Nästa tugga samma sak, jag blev inte mätt den kvällen men det var en speciell upplevelse. Den här bläckfisken var inte seg och inte behövde vi skära heller.